Bilden visar en ikon som illustrerar funktionen att flytta knappar
Kvikk Årre
 
 

 
2006-04-06

Text: Nils-Ivar Lindström

Samiska dräkter i Norrbotten

I Norrbotten bor de flesta av samerna i Sverige och där finner man också de flesta dräkttyperna. Man brukar indela dem i två huvudområden; nord- och centralsamiskt. Till nordsamer räknas de som bor i Karesuando, Jukkasjärvi och Gällivare medan samerna i Jokkmokk, Arjeplog och Arvidsjaur tillhör den centrala regionen. När Nordkalotten undergick gränsdragningar vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet tvångsförflyttades samer i Karesuando vilket fick till följd att den dräkten numera kan ses i hela Norrbotten. Dessutom sprids dräkterna fortlöpande i takt med giftermål och arbetsvandringar. Någon markant skiljegräns kan därför inte dras.

 

Dessutom är släkttraditioner av stor betydelse. Det finns t o m traditioner och dräktdetaljer med rötter hos tjuktjenerna i det östligaste Sibirien. Kläderna används till vardags och till fest, antingen som hel dräkt eller som delar av en dräkt (vinterskor, mössor, handskar och band), även i kombination med icke samiska kläder.

 

Idag knyts dräkttraditionerna till speciella högtider som dop, konfirmationer, skolavslutningar, bröllop, begravningar och kyrkohelger. Ofta är det ungdomar som engagerar sig. Vid idrottstävlingar och möten bärs dräkten som en festklädsel. Skådespelare och jojkare uppträder i samisk klädsel. Samepolitiker och konferensdeltagare använder dräkten som representationsklädsel. Man bär helt enkelt sin samedräkt som en estetisk funktion.

 

Vissa samiska basplagg har – oftast av yngre män, och av praktiska skäl – med tiden bytts ut mot köpta plagg, såsom t ex gummiskor med läderskaft, läderskor, skidbyxor, jackor och skärmmössor. Vanliga attribut till dräkterna är skulderschalar, stickade plagg, smycken, knappar m m.

 

Samiska kläder tillverkas av kvinnorna. Några nya "moden" kan sällan skönjas, däremot förändras en del detaljer samtidigt som man använder sig av dagens material. Förr gick kunskaperna i arv från mor till dotter, vilket gav en familjeprägel åt detaljerna. Den traditionen har försvunnit, men många unga samer söker sig gärna till slöjdlinjen på Sámij Åhpadusguovdásj/Samernas Utbildningscentrum i Jokkmokk.

 

Källa: Samiskt dräktskick i Norrbotten av Susanna Jannok Porsbo
 

 


 
 
 

Nyare artikel: 2006-04-12 Kvinnor i väglöst land

Äldre artikel: 2006-04-01 Den samiska sången



 
Ämnet tillhör eggelse (portalen)
 

Ful design — vem bryr sig?