Allmänt

Till kvikkmeny

Vy från Årrenjarkas stugby. Årre-njarka är samiska för Ekorr-udden.

Kvikkjokk/Årrenjarka vänförening har sedan början av 90-talet bedrivit friskvårdande verksamhet i Årrenjarka. Vänföreningen drivs av pensionärer och har sitt säte i Stockholm men har nationellt täckningsområde. Vänföreningen ordnar aktiviteter i och kring Årrenjarka samt ordnar förmånliga priser för sina medlemmar.

För att hjälpa besökarna till rätta, leda vandringar och organisera utflykter står vänföreningens fjällvärdar till medlemmarnas förfogande under sommarsäsongen. Dessa är aktiva pensionärer, som ställer upp ideellt för att gästerna skall få ut så mycket som möjligt av sin fjällvistelse.

Vår viktigaste aktivitet består av dagsvandringar inom ett vidsträckt område. Dessutom gymnastik och annat som gagnar din hälsa. Allt med hjälp av erfarna ledare. På kvällarna samlas vi för att umgås under varierande former. Squaredans, linedans och kulturella begivenheter i form av möten med samer och andra som gästar oss. Men även mer lekfulla inslag som boulespel, kubb m m.

Föreningens målsättning (stadgarnas §2)

Föreningen skall
· verka för aktiv friskvård i form av motion, rekreation och rehabilitering
· göra det möjligt för äldre människor att få uppleva fjällvärlden
· visa yngre generationer fjällvärldens naturskönhet och rikedomar
· sträva efter och verka för att bevara den orörda och mäktiga naturen på tröskeln till Sareks nationalpark
· sprida kunskap om och förståelse för samernas kultur och historia
· verka för fortsatt fast bosättning i Saggat-området

Till kvikkmeny

Fjällbyn Årrenjarka är vackert belägen vid sjön Saggat i Lilla Lule älvdal.

För cirka 40.000 år sedan var Oarrenjarka (Årrenjarka) en s k aktivitetsboplats som beboddes under barmarksperioden. Man jagade, fiskade och skaffade rå materiel till redskapstillverkning från fjällsluttningarna. 60 fornlämningar har hittats på tallbackarna (boplatser, boplatsgropar, kokgropar och härdar).

Årrenjarka utsynades som nybygge år 1811 av klockaren i Kvikkjokk, Daniel Mannberg. I slutet av 1820-talet stod gården färdig. Platsen var strategisk – en sydvänd, solig lid vid en fiskrik sjö. Den fina sedimentmarken var bördig för vallodlingar och potatis. Myrarna gav starrhö åt kreaturen. Skogen gav kött och pälsverk. Vid Årrenjarka höll man häst, tjur, flera fjällkor, getter och får. Gården låg också som en hållpunkt på färdvägen mellan kusten och Kvikkjokk.

På 1950-talet färdigställdes landsvägen mellan Jokkmokk och Kvikkjokk vilket totalt ändrade förutsättningarna för fjällbyarna efter vägen. Det lönade sig inte längre att ha djurskötsel och man kunde istället satsa på turism tack vare vägen.

Våren 1968 skickades de sista korna iväg för slakt. Turismen blev den nya inkomstkällan. Men byn har fortfarande kvar sin karaktär av jordbruksmark. Mellan boningshus av olika tidsåldrar står ännu de gamla timrade förrådsbodarna och ladugårdarna kvar som ett minne av den strävsamma nybyggartiden.

Idag drivs och ägs en stugby av 5:e generationen Mannberg, Gun och hennes man Lars Lindqvist. Till familjen hör också döttrarna Magdalena och Johanna. Anläggningen har under de senaste åren moderniserats och utvecklats för att tillmötesgå de högre kraven på komfort. Sedan 1997 sköter man även den synopteiska väderstationen åt SMHI.

Till kvikkmeny

Vad Årrenjarka bjuder oss på
 

Vad förväntar man sig av en meningsfull vistelse i hjärtat av vårt nordligaste landskap – Lappland?
 
Frisk, hög och ren luft – det kan vi garantera dig.
 

En orörd natur med såväl lättillgängliga som krävande vandringsmarker – det kan vi garantera dig.
 

Dagsvandringar av olika längd ledda av ansvarsfulla och erfarna fjällvärdar – det kan vi garantera dig.
 

Svamp- och bärmarker (lingon, blåbär, hjortron) – det kan vi garantera dig.
 

Samvaro i en rustik, rymlig och ändamålsenlig föreningsgård – det kan vi garantera dig.
 

Föreläsningar och andra kulturella begivenheter, också med samiska representanter – det kan vi garantera dig.
 

Temaveckor (friskvård, squaredans, linedans, bridge o s v) – det kan vi garantera dig.
 

Bastu (även sjöförankrad bastuflotte), minigolfbana, kanoter och cyklar till uthyrning – det kan vi garantera dig.
 

En idylliskt belägen stugby med inkvartering enligt såväl enkla som högt ställda krav – det kan vi garantera dig.
 

Besök i samevisten och andra angränsande begivenheter – det kan vi garantera dig.
 

Helikopterturer in över bl a Sareks nationalpark eller av tillfällig transportkaraktär – det kan vi garantera dig.
 

Måltider med norrländska specialiteter (viltkött, ädelfisk o s v) i en trivsam servering – det kan vi garantera dig.
 

En butik med souvenirer och ett begränsat sortiment – det kan vi garantera dig.
 

Subventionerade priser (för medlemmar) – det kan vi garantera dig.
 

Kostnadsfria förmåner (för medlemmar), avgifter i andra sammanhang – det kan vi garantera dig.
 

Otvungna umgängesformer utan opåkallade krav – det kan vi garantera dig.
 

Medlemstidningen KvikkÅrreNytt varje vår och höst – det kan vi garantera dig.
 

Fortlöpande information på denna hemsida - det kan vi garantera dig.
 
Du är varmt välkommen i vänföreningen Kvikkjokk/Årrenjarka – det kan vi också garantera dig!

Till kvikkmeny

Vad Årrenjarka bjuder oss på

Bergen

Norrland - och inte minst Lappland - har ett fjällandskap med rymd och vyer i särklass. Det är ju också här vi finner nationalparker som t ex Årrenjarkas grandiosa granne Sarek. Här är några exempel på vandringsmål som nästan alla ger dig en läktarplats för att bl a blicka in över Sareks till synes ändlösa vidder.

Predikstolen 646 m ö h Efter en båtfärd över Saggat går man i omväxlande terräng fram till berget. Stigningen är delvis brant. Vyn är magnifik. Här kan man få uppleva en högmässa med bl a Martin Lönnebo som ses på bilden.

Kassavare 957 m ö h

Vanligen nalkas man Kassavare från sydväst efter att ha passerat en myr. Stigningen är mycket brant och krävande.

Nammatj 657 m ö h

Man når Nammatj efter att ha skeppats över deltat vid Kvikkjokk. Stigningen i syd är brant och krävande. Underbar utsikt över Sarek.

Sjnjerak 740 m ö h

En stenig, ganska brant stigning som följer en vattenporlande bergssida. Vid toppen ligger en vacker fjällsjö. Lämplig start för långvandring.

Årrevare 522 m ö h

Till kvikkmeny

Listan över kringströvande vilda djur kring Årrenjarka kan göras lång.

Björnen ser man sällan även om den gör sig påmind via spillning eller en avslutad måltid. Men älgen kan ibland ses betande eller majestätiskt på språng över en myr. Betar gör gärna också renen där den rör sig hemmavid kring samevistena. Räven överraskar ibland oss vandrare, och minken kan då och då ses simmande i deltat. Örnen liksom korpen svävar gärna i den klara rymden spanande efter föda. Ripan gömmer sig ängsligt så gott den förmår medan tjädern och orren nästan skrämmer vandraren när de brakar åstad i skogens gömslen. Lavskrikan är emellertid ytterst nyfiken, ja till och med sällskaplig.

Ett par härkar (kastrerade rentjurar) visas upp vid föreningsgården.

Till kvikkmeny

Här i Årrenjarka har vi under många år undan för undan lagt led till led av varierande svårighetsgrad. Variation och mångfald vill till för att olika grader av kondition och förmåga ska tillgodoses. Här nedan följer några exempel på vandringar.

Fiskesjöarna

3,5 km. Lätt väg, nästan plant. Vindskydd.

Björnviken

4,2 km. Rastplats med eldstad vid sjövik.

Årrevare

6,5 km. Lätt stigning, brantare mot slutet. Vindskydd.

Årrejåkkå

Etapp I - 6,5 km. Medelsvår stig. Vindskydd.

Etapp II - 6 km. Mer krävande, spångar. Vindskydd.

Etapp III (Kuossaure) - 2,9 km. Delvis krävande. Myrmark.

Sjnjerak

8 km. Stenigt, brant stigning. Raststuga.

Sjnjerak – Årrenjarka

20 km. Först stenigt, brant stigning, sedan lätta stigar och myrmark på fjällplatån. Brant nedstigning i 2 km, lättsam avslutning.

Predikstolen

7,5 km. Medelsvår vandring. Vindskydd.

Kartekura

Krävande vandring. Myrmark. Brant stigning på Kassavare.

Nammatj

6 km. Lätt vandring från väster, brant från öster.

Tjappisåive Guidad rundvandring i byn samt vandring 10 km. Besök i sameviste (på bilden halstras röding i Tjappisåive sameviste).

Aktse

1 km. Heldagstur med kort, lätt vandring.
  

Vandring i Årrenjarkas omgivningar.

Till kvikkmeny

Udden med stugbyn och Saggatgården skjuter ut i sjön Saggat och inne vid stugorna ligger en stilla, lagunliknande insjö. Tallskog, lingonmarker, promenadvägar och stigar kringgärdar bebyggelsen.

De mindre stugorna har två våningssängar och är enkelt utrustade. De stora stugorna har fler bäddplatser och rum samt tillfredsställer högt ställda krav på komfort.

Ekonomibyggnaderna utgörs dels av en stor restaurang med tillhörande butik, dels ett hus med tvättstuga, duschar och toaletter samt ett hus med bastu. På sjön intill finns en bastu-flotte. Stugbyn har också en miniatyrgolfbana.

Cyklar och kanoter finns att hyra. Helikopter kan hyras från helikopterbasen vid Kvikkjokk.

Bär- och svampmarker ligger inom promenadavstånd.

Myggor och knott är sällan en plåga i Årrenjarka.

Föreningens egen väl tilltagna och charmigt utformade samlingspunkt - Saggatgården.

Till kvikkmeny

Det helt dominerande vattnet är givetvis sjön Saggat, som sträcker sig från Kvikkjokk till Njavve (c:a 25 km) där den övergår i Lilla Lule älv för att förena sig med Stora Lule älv f v b till Bottenviken.

Från vindskyddet på telemastberget har man utsikt över Saggat. I bakgrunden ses Predikstolens karaktäristiska siluett.

Saggat får sitt vatten från fjällälvarna Kamajokk och Tarraätno. Den ofta dånande, ibland ystert brusande Kamajokk, har sin källa i Sareks nationalpark och hör till de vanligaste utflyktsmålen. Mellan Kamajokk och Saggat har bildats ett vidsträckt delta med många meandrar/armar, ett unikt fenomen.

Just vid Årrenjarka har Saggat skapat en lagunartad insjö. Och helt nära Årrenjarka möter man den muntert porlande Årrejåkkå som tömmer sig i Saggat.

Förutom den idylliska fjällsjön på Sjnjeraks platå kan nämnas Brudslöjan, ett stupfall några kilometer söder om Kvikkjokk, Hälsokällan – en sägenomspunnen skogstjärn – och Kuossaure, Årrejåkkås sällsamt sköna, vida källsjö.

Till kvikkmeny

Medlemskap

Bli medlem – bli KvikkÅrre!
 

Som medlem i vänföreningen Kvikkjokk/Årrenjarka får du tillgång till subventionerad vistelse i en idyllisk fjällby med stugor som tillfredsställer såväl enkla som högt ställda krav.

 
Du får tillgång till en rymlig, rustik och väldisponerad föreningsgård, Saggatgården.

 
Deltagande i temaveckor (friskvård, bridge, squaredans, linedans m m).

 
Kulturarrangemang med bl a samiska inslag.

 
På området finns ekonomibyggnader som t ex bastu, restaurang med butik samt en stor inredd timrad lappkåta.

 
Vandringar i såväl problemfri som krävande natur med ansvarsfulla och erfarna ledare.

 
Bär- och svampmarker i närområdet.

 
En närbelägen helikopterbas erbjuder sightseeing över bl a nationalparken Sarek.

 
...och mycket, mycket mer...
 
Ett medlemskap kostar bara:

Medlemsavgift för år 2008
 

• Enskilt medlemskap 150 kr
   
• Organisation 500 kr

Betalningsalternativ
 

• Årsavgiften sätts in på vårt postgiro 37 71 01-1. Ange namn och adress på inbetalningen.
   
• Man kan anmäla sig till någon av våra aktiviteter i Årrenjarka och få årsavgiften påförd sin sluträkning i Årrenjarka.

Rabatter för medlemmar (för alla priser, även för resor, se under Program)
 

• billigare kost och logi i Årrenjarka stugby inom vilken Saggatgården är uppförd
   
• lägre extrakostnader för exempelvis bil- och båtfärder (till Kvikkjokk eller utgångspunkter för längre vandringar)
   
• gratis bastubad på flotte i sjön Saggat
   
• kraftigt nedsatta stugpriser under lågsäsong

Som medlem får man förstås vår medlemstidning KvikkÅrreNytt som utges vår och höst.

Särskild förmån för medlemsorganisation
 

Saggatgården får utnyttjas för organisationers egna aktiviteter - utan andra kostnader än för uppvärmning - de tider vi inte har egen verksamhet. Organisationer kan då utöver eget program erbjuda sina deltagare mycket av det som redovisats ovan. Kontakta vänföreningens ordförande, sekreterare eller kassör (se nedan).

Till kvikkmeny

Till kvikkmeny

Till kvikkmeny

Föreningsfakta

Organisation (utöver styrelsen)

Arbetsutskott
Ingemar Dahl
Kerstin Svenson
Birgit Forssberg
Nils-Ivar Lindström

Valberedning

Lars-Yngve Norberg

Kerstin Falkner-Runow

Örjan Nyström

Web
Nils-Ivar Lindström (webredaktör)
Hjalmar Granath (webmaster)

Till kvikkmeny

I Årrenjarka har vänföreningen byggt en föreningsgård innehållandes bl a en samlingslokal (c:a 120 kvm), kök, fjällvärdsexpedition samt övernattningsrum för fjällvärdar.

Adress till föreningsgården:
Vänföreningen Kvikkjokk/Årrenjarka
Saggatgården
962 02 Kvikkjokk

"Dold mellan furorna ligger min koja"

Saggatgården - vår norrländska hemvist - har fått sitt namn efter den intilliggande långsträckta sjön Saggat. Dess tillflöden utgörs av den vanligen mäktigt brusande Kamajokk samt den lugnt och värdigt framflytande Tarraätno. Sitt utlopp har Saggat i Lilla Luleälven vid Vaikijaur ungefär 10 mil i östlig riktning.

Saggatgården har sitt tillflöde i form av de medlemmar som årligen gästar den. De är kanske inte alltid så mäktigt brusande som Kamajokk, eller lugna och värdiga som Tarraätno. Men liv och rörelse ger de gärna utlopp för!

Saggatgården, ruvande på många kära minnen.

Såväl exteriör som interiör och övrig inredning är av rustik karaktär. Till gården hör också en länga med en mindre samlingslokal, förråd och vedbod.

För er som inte har lärt känna Saggatgårdens "innersta väsen" har vi här en bildguidning i form av några interiörer från vår föreningsgård.

Detta parti av entréhallen ser du när du kommer in. Trappan till vänster leder upp till de två rum där fjällvärdarna inkvarteras. Till höger om bakdörren finns ett tredje rum för en fjällvärd.

Det här är själva entrédörren med föreningsexpeditionen till vänster.

Via en portal kommer du in i den stora samlingssalen...

...och här ser du portalen från det motsatta hållet. Bakom räcket ovanför portalen ligger alltså fjällvärdarnas rum och den övre hallen.

Från en annan vinkel. Till vänster om portalen har du kökets serveringslucka och till höger bortom murspisen skymtar myshörnan med...

...en lååång soffa som löper längs tre sidor, omgivande ett långbord.

Närbild på murspisen som gör sig allra bäst med en sprakande brasa.

Från övervåningen kan du kanske få se hur linedansarna bär sig åt (om du inte själv är med och dansar, förstås).

Välkomna - verkligheten överträffar varje beskrivning!

Till kvikkmeny

Föreningsfakta

Historik

Vänföreningen Kvikkjokk/Årrenjarka bildades 1990. Målsättningen var i första hand att i samarbete med Jokkmokks kommun utveckla turistnäringen i Saggatområdet med speciell inriktning på att ge äldre människor möjlighet att uppleva den lappländska fjällvärlden och där få rekreation och skönhetsupplevelser. Som centrum för verksamheten valdes Årrenjarka Fjällby, strax söder om Sareks nationalpark.

Historisk återblick
Sölve Thulin (berättare)
Åke och Thorborg Linde (medvandrare)

Under fyra augustiveckor 1989 vandrade tre pensionärer från Treriksröset till Kvikkjokk. Där blev det ett dygns väntan på buss till Luleå. Väntetiden användes till att gå runt i Kvikkjokk och prata med folk. Intrycket blev, att Kvikkjokk var en typisk avfolkningsbygd. Skolan var sedan länge nedlagd, ungdomarna hade flytt till andra delar av landet, där det bjöds arbetstillfällen. Bara ett dussin personer var permanent bosatta i Kvikkjokk. Av dessa levde de flesta på turism i en eller annan form: STF:S fjällstation, några stugbyar, båttransporter och dylikt. Men lönsamheten var låg, därför att turistsäsongen var kort och de flesta turister i Kvikkjokk hade – precis som de tre vandrarna – kommit dit för att starta eller avsluta en vandring på Padjelanta-leden – inte för att vistas någon längre tid i Kvikkjokk.

De tre pensionärerna diskuterade med varandra om det skulle vara möjligt att göra något för att vända den negativa trenden. Kvikkjokk med omgivningar hade ju enastående förutsättningar för turism genom den storslagna naturen och närheten till Sarek, Europas sista vildmark. Deras slutsats blev, att man borde satsa på pensionärer. På så vis skulle beläggningen i turistanläggningarna kunna öka och säsongen förlängas, eftersom pensionärer är oberoende av semestertid, och i allmänhet inte vill göra långa vandringar med tung packning, utan istället föredrar att bo på en plats och göra dagsturer därifrån.

När de tre påföljande dag fortsatte hemresan med buss från Kvikkjokk var de ensamma passagerare och började prata med chauffören om sina funderingar. Det visade sig då, att denne var ledamot av kommunalfullmäktige i Jokkmokk och var mycket intresserad av deras idéer. Han lovade att tala med kollegor i kommunalfullmäktige och hålla fortsatt kontakt. Sedan började saker och ting hända i rask följd: Kommunfullmäktige inbjöd pensionärerna till diskussioner, som ledde till att kommunen utlovade ett helhjärtat stöd till de olika förslag som initiativtagarna lade fram.

Nu följde händelserna slag i slag. En vänförening bildades som skulle bli den drivande kraften bakom satsningen. Enligt stadgarna skall i dess styrelse ingå representanter för de stora pensionärsorganisationerna. En kurs arrangerades för utbildning av fjällvärdar, som skulle kunna leda vandringar med pensionärer. I det sammanhanget gjordes studiebesök till olika turistanläggningar i Kvikkjokk-området. Då besöktes även Årrenjarka semesterby, 17 kilometer från Kvikkjokk invid sjön Saggat. Det stod med ens klart för deltagarna att detta var den idealiska platsen för vänföreningens verksamheter. Årrenjarkas semesterby ligger underbart vackert på en halvö i Saggat, det är lättgångna marker i omgivningarna, semesterbyn är en lämplig utgångspunkt för vandringar till olika mål och – inte minst viktigt – man är mycket mindre besvärad av mygg än i t ex Kvikkjokk. Dessutom var det ett ungt par med framtidsvisioner som ägde och drev semesterbyn. Ett samarbete etablerades och namnet Vänföreningen Kvikkjokk ändrades till Vänföreningen Kvikkjokk/Årrenjarka (ordet Kvikkjokk behölls, därför att den orten är mer bekant).

Sedan centrum för vänföreningens verksamhet bestämts gick utvecklingen snabbt. Vandringsleder rekognoserades och märktes ut, vindskydd utplacerades på strategiska platser och – inte mindre viktigt – en samlingslokal uppfördes för vänföreningens aktiviteter inomhus. Tack vare generösa bidrag av bygdemedel och anslag från socialdepartementet kunde en stor och ändamålsenlig byggnad uppföras, där vänföreningens medlemmar kan samlas till föredrag, bildvisningar, dans och annan social samvaro.

En vy över Sareks mäktiga fjäll. I förgrunden Åke Linde, den främste eldsjälen bakom vänföreningens tillkomst.

Till kvikkmeny

Föreningsfakta

Stadgar

(Antagna vid ordinarie årsmöte den 6 mars 2004)

§1 Föreningens namn och firma

Föreningens namn är Vänföreningen Kvikkjokk/Årrenjarka. Dess firma tecknas förutom av styrelsen i sin helhet av var och en som styrelsen särskilt bemyndigar. Föreningen har sitt säte i Stockholm.

§2 Föreningens målsättning

Föreningen skall
· verka för aktiv friskvård i form av motion, rekreation och rehabilitering
· göra det möjligt för äldre människor att få uppleva fjällvärlden
· visa yngre generationer fjällvärldens naturskönhet och rikedomar
· sträva efter och verka för att bevara den orörda och mäktiga naturen på tröskeln till Sareks nationalpark
· sprida kunskap om och förståelse för samernas kultur och historia
· verka för fortsatt fast bosättning i Saggat-området

§3 Medlemskap

Medlem i föreningen kan vara fysisk eller juridisk person, som är intresserad av föreningens uppgift.
Medlem är skyldig att erlägga i stadgeenlig ordning beslutade medlemsavgifter.
Till hedersmedlem kan på styrelsens förslag kallas de personer vilka på ett utmärkt sätt hedrat föreningen och främjat dess syften

§4 Föreningsmöten

Föreningen håller årligen ett ordinarie årsmöte senast inom sex månader efter räkenskapsåret (kalenderårets) utgång. Annat medlemsmöte hålles när styrelsen anser så påkallat eller när minst 10 procent av föreningens medlemmar begär sådant möte. Kallelse till föreningsmöte skall skriftligen tillställas medlemmarna senast två veckor före mötet.
I samband med att kallelse till årsmötet sänds ut, skall valberedningens förslag till styrelse och revisorer om möjligt finnas med. I valberedningens förslag skall framgå vilka som står på omval och vilka mandatperioder de har – ordföranden utses på ett år, kassören och sekreteraren utses växelvis på två år

§5 Rösträtt

Rösträtt tillkommer envar medlem med en röst. Beslut fattas med enkel majoritet där inget annat är stadgat. Vid lika röstetal äger ordföranden utslagsröst utom vid val då lotten avgör.
Rösträtt äger utövas med fullmakt. Mötesdeltagare äger dock inte inneha mer än en fullmakt.

§6 Motioner

Motioner till årsmötet skall skriftligt ha tillställts styrelsen senast en månad före mötet.

§7 Ärenden vid föreningsmöte

Vid ordinarie årsmöte skall förekomma följande ärenden:
1 Val av mötesordförande och protokollförare.
2 Fråga om mötets behöriga sammankallande.
3 Justering av röstlängd.
4 Utseende av två justerare tillika rösträknare att jämte ordförande justera protokollet.
5 Behandling av verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse från föregående verksamhetsår.
6 Föredragning av revisionsberättelse.
7 Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
8 Förslag till budget för nästkommande år.
9 Val av föreningens ordförande, kassör och sekreterare.
10 Val av övriga styrelseledamöter samt suppleanter.
11 Val av revisorer och revisorsuppleant.
12 Utseende av valberedningen.
13 Fastställande av årsavgift.
14 Behandling av styrelsens förslag samt av förslag, som medlem skriftligen tillställt styrelsen senast en månad före mötet.

Vid extra medlemsmöte får beslut endast fattas i ärende, som angivits i kallelse till sådant möte.

§8 Styrelse

Styrelsen består av högst nio och minst fem ledamöter.
I samråd med intresserade organisationer föreslår valberedningen styrelsekandidater.
Årsmötet väljer.
Styrelsen är beslutsför när minst halva antalet ledamöter är närvarande.
Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.
Årsmötet beslutar om vilka organisationer som skall erbjudas representantskap i styrelsen.
Styrelsen äger rätt att vid behov till sig adjungera erforderlig sakkunskap.
Ordförande, kassör och sekreterare utgör arbetsutskott inom styrelsen.

§9 Styrelsens åligganden

Styrelsen åligger att:
- omhänderha föreningens löpande angelägenheter och förvalta dess medel
- utsända kallelse till medlemsmöte
- årligen avge berättelse över föreningens verksamhet och ekonomi under senast förflutna verksamhetsår
- till ordinarie årsmöte framlägga förslag till budget och medlemsavgift
- verkställa vid medlemsmöte fattade beslut samt
- ta de initiativ, som följer av föreningens uppgifter.

§10 Revision

Vid ordinarie årsmöte utses två revisorer och en revisorsuppleant för tiden intill nästkommande möte.
Revisorerna åligger att granska föreningens ekonomiska verksamhet och förvaltning i övrigt samt årligen senast en månad före årsmöte framlägga revisionsberättelse.

§11 Protokoll

Vid medlemsmöte skall föras protokoll. Även vid styrelsesammanträde skall föras protokoll som efter verkställd justering skall delges samtliga styrelsemedlemmar och suppleanter.

§12 Stadgeändring

Ändring av stadgarna kan endast ske genom beslut, som, med anledning av förslag från styrelse och revisorer eller från medlem, fattas på ordinarie årsmöte. Förslag om ändring skall vara styrelsen tillhanda skriftligt senast två månader före årsmötet. Förslaget skall med av- eller tillstyrkan av styrelsen föreläggas årsmötet i enlighet med vad som sägs i paragrafen "Föreningsmöten.

§13 Föreningens upplösning

För beslut om föreningens upplösning fordras likaså två tredjedelars majoritet. Vid upplösning äger medlem icke erhålla någon del av föreningens tillgångar. Dessa skall i stället tillfalla annan juridisk person eller korporation vars uppgifter helt eller delvis sammanfaller med föreningens.
Denna paragraf får ej ändras.

Till kvikkmeny

Länkar

Årrenjarka Fjällby (länken finns även under Boka stuga)

SN-resor (länken finns även under Boka resa)

Jokkmokks Tenn

Jokkmokks turistbyrå

PRO

SPF

SPRF

RPG

Insamlingsstiftelsen Ett klick för skogen

Sameföreningen i Stockholm

Webtorget Sápmi

Samisk informationsportal

Victoria Harnesk Jojk & Samekultur
  

 

Till kvikkmeny