Sverige, samerna och folkrätten

Så var namnet för ett seminarium i Jokkmokk den 1 februari, anordnat av Röda Korset. Många experter riktade där stark kritik mot den svenska samepolitiken enligt tesen att Sverige inte lever upp till sina internationella åtaganden.

Samerna representerades av sametingets styrelseordförande Lars-Anders Baer och Sámi Nuorras ordförande Britta-Stina Sjaggo.

 
Ordföranden Bengt Westerberg i svenska Röda korset inledde seminariet med ett konstaterande om att Sveriges engagemang utåt visserligen är bra, men att det ibland finns anledning vända blicken inåt, mot oss själva.
- Under decennier, snart kan man tala om sekler, har samernas rätt diskuterats utan att Sverige har kommit till någon lösning. Det kan låta som att detta är en markkonflikt vilken som helst, där motstående intressen väger lika tungt, men det här handlar om ett urfolks mänskliga rättigheter och det är viktigt att det kommer med i debatten, säger Bengt Westerberg.

 
Många talade om samernas brist på inflytande. Peter Nobel, som sitter i FN:s rasdiskrimineringskomitté anförde att kritik levererats därifrån så sent som 2004.

Hugh Beach, professor i kulturantropologi, underströk vikten av att samerna blir betraktade som jämlika förhandlingspartners. Oklarhet i markfrågan har tillåtits råda alltför länge. Beach menade att det inte går att kliva tillbaka och göra historiska skeenden ogjorda.

- Vi kan inte börja lämna tillbaka mark till Adam och Eva, men vi måste skapa klarhet i den situation som råder.

 
S amerna i Sverige har idag en situation liknande den vid romartidens gladiatorspel. Medan kombattanterna på slagfältet har ihjäl varandra tittar makten förstrött på. Samerna har förlorat markprocesser i tredskodomar, för att de inte har haft råd att gå in i processerna. Så ska det inte gå till i ett land som Sverige.

 
Just brist på politiskt ledarskap och ansvarstagande var också återkommande bland seminariets talare. Bertil Bengtsson, före detta justitieråd och professor i civilrätt, var starkt kritisk mot politikernas undfallenhet.
- Alla partier har insett att man inte vinner några röster på att föra en samevänlig politik. Och en borgerlig regering är inte heller mycket att hoppas på - det var den som införde beslutet om den fria småviltsjakten, vilket var mycket tvivelaktigt ur samisk synvinkel, säger Bertil Bengtsson.
Han förordade idén om en Nordisk samekonvention, som bland andra Hans Danelius, också han före detta justitieråd, har tagit fram. Syftet med den är att samerna ska kunna leva som ett enda folk med minsta möjliga hinder av landsgränserna. Konventionen omfattar ett stort område.

 
Statsvetaren Ulf Mörkenstam pekade på den kluvenhet som råder.

- Det har skett förändringar i synen på samefrågor både retoriskt och ideologiskt, men det har inte skett några förändringar i praktisk politik? Samerna har fortfarande inget reellt inflytande och sametinget har inga konstitutionella befogenheter.

 
Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist underströk att hon verkligen fann det som framförts under seminariet som tänkvärt. Hon försvarade det omfattande utredningsarbete som samefrågorna utsätts för

- Jag tar kritiken på största allvar. Sverige ska ställa krav på sig att kunna ratificera ILO-konventionen. Det utredningsarbete som pågår ska resultera i en modern samelagstiftning som också lever upp till internationella krav. Det är en fråga om trovärdighet.

 
Brita-Stina Sjaggo instämde i den framförda kritiken, och tillät sig att vara mer konkret.
- Samerna har idag inget inflytande över de exploateringar som planeras på renbetesmark. Ett exempel är skogsbruket, som är en miljöskandal. Problemet är inte att övertyga jurister och rättshistoriker, problemet är att politikerna inte vill att samerna ska få de här rättigheterna, sade hon.