I en tidigare
artikel presenterades de tio nordligaste av Sveriges nationalparker
(inklusive en komplett förteckning och orientering om begreppet nationalpark
samt något om den historiska, geologiska och kulturella innebörden).
Här återkommer vi med de återstående 18 nationalparkerna. Sånfjället (Sonfjället) fjäll i centrala Härjedalen, 1277 m. Området är typiskt för landets fjälltrakter. Geologiskt intressanta former från istiden. Björnfjället framför andra i Sverige. Fjällets östra del avsattes 1909 som nationalpark, utvidgades 1988 åt sydväst. Hamra nationalpark i Orsa finnmark tillkom för att bevara ett av de märkligaste urskogsområdena i Sverige. Efter en skogsbrand på 1690-talet uppstod en tallskog som undan för undan uppblandats med gran. Ängsö nationalpark utgörs av en ö i Stockholms norra skärgård. Rik på barrskog, lövbackar, hagar och gammal slåtteräng. Rik blomsterprakt. Garphyttan nationalpark i utkanten av Kilsbergen, nordvästra Närke, tillkom för att bevara ett gammalt odlingslandskap och dess kulturhistoriska värden. Området består av tidigare brukad mark, hagar, äng och betad skog. Gotska Sandön är en ö i Östersjön 40 km norr om Gotland. Nationalparken omfattar även omgivande vattenområde. Bebodd endast av tillsynspersonal. Ön är uppbyggd av sand och grus med tallskog i det inre. Strändernas stora flygsandfält omger nästan hela ön. Dynerna, som har planterats med strandråg och andra sandbindande växter, vandrar ändå inåt och hotar skogen. Exempel på detta är Döda skogen vid Arnagrop, en gång helt dränkt av sanddynerna, nu åter blottlagd men som torrakor sedan sanden blåst vidare. Öns inre är skogklädd med resliga tallar och en undervegetation av ljung, lavar och mossor. Rik skalbaggsfauna. Här finns skogklädda dyner, bland annat Höga åsen, 42 meter över havet, öns högsta punkt. För att besöka Gotska Sandön krävs tillstånd. Gotska Sandön har förr varit bebodd och ödegårdar från 1700-talet vittnar om att jordbruk bedrivits. Dalby Söderskog (Dalby Hage), nationalpark vid Dalby utanför Lund, sydvästra Skåne. Ett stort lövskogsområde med främst ek och bok. Blå Jungfrun är en isslipad ö av röd granit i norra Kalmarsund. Rik på grottor, jättegrytor och raviner. På sydsluttningen finns ekskog, i klippskrevorna tall, gran och björk. Intressant vegetation av mossor och lavar. Enligt sägnen är ön häxornas Blåkulla. Norra Kvill, nationalpark nordväst om Vimmerby, nordöstra Småland avsattes för att bevara ett urskogsbestånd inom den sydsvenska barrskogsregionen. Tjärnen Idegölen kantas av myrmarker. Bland floran märks till exempel mosippa, vippärt, underviol, trolldruva och dvärghäxört. Töfsingdalen, nationalpark i norra Dalarna består av ett barrskogsområde. Terrängen är översållad med storblockig dödismorän och är ytterst svårforcerad. Store Mosse, nationalpark i Småland, 10 km norr om Värnamo; avsatt 1982. Store Mosse är Sveriges största myrområde söder om Lappland. Rikt fågelliv vid Kävsjön; här häckar bland annat sångsvan och trana. Tiveden skogbevuxen högplatå på gränsen mellan Västergötland och Närke, når 244 meter över havet. Tiveden är ett ödsligt urbergsområde, uppfyllt av sprickdalar, blockmarker, myrar och skogar. Det bildar naturlig gräns mellan Svea- och Götaland. Naturen är unik för södra Sverige med en länge orörd vildmark, som fortfarande har kvar en del urskogsrester. Skogssjön Fagertärn är berömd för en ljusröd form av vit näckros. Stenshuvud utgör Linderödsåsens sydöstligaste utlöpare, strax söder om Kivik i sydöstra Skåne. Berget, som når 98 meter över havet, avsattes som nationalpark 1986. Ymnig vegetation på sluttningarna med skog av avenbok och hassel; även i övrigt rik flora, bland annat murgröna. Tyresta nationalpark ligger cirka 20 km sydöst om Stockholm. Parken ligger i Haninge och Tyresö kommuner, 3,5 km från kusten, och är Södermanlands första nationalpark; yta 1970 hektar, varav 90 hektar sjö. Härtill ansluter ett naturreservat om 2730 hektar. Området är en del av det sörmländska sprickdalslandskapet, som karakteriseras av flacka hällmarksplatåer, omväxlande med långsträckta och ibland sjöutfyllda sprickdalar. Terrängen är småkuperad, och högsta punkten ligger 80 meter över havet. Tyresta är ett av landets mest värdefulla urskogsområden, men också ett stort och för sitt läge märkligt vildmarksartat område. Genom det tätortsnära läget och den intresseväckande naturen har området stor betydelse för friluftsliv och naturstudier. Skogen utgörs så gott som helt av tall och gran. Där finns också ängsmark och myrmarker, sjöar och vattendrag. Förekomsten av däggdjur och fåglar är normal för denna typ av skog, insekterna är dåligt kända, medan floran är rikare än normalt i liknande områden. Flera hotklassade arter finns i området. Tresticklan är en stor, av människan relativt opåverkad naturskog, som präglas av glesa och karga tallträd, ett sprickdalslandskap och barrskogsfåglar som tjäder, orre och järpe. Den ligger i nordvästra Dalsland, mot gränsen till Norge, i Dals-Eds kommun i Dals Eds och Nossemarks församling. Högsta punkten heter Orshöjden. Den dominerande naturtypen är hällmarkstallskog. Området har en relativt artfattig flora. Genom sin storlek har nationalparken ytterst få motsvarigheter i övriga södra Sverige. Fulufjället, naturreservat i nordvästra Dalarna. Fjället är uppbyggt av dalasandsten och har branta sidor, medan fjällplatån är mycket flack. Utför branten i nordväst kastar sig Njupeskärs vattenfall, Sveriges högsta med totalt 123 meter fallhöjd. Fulufjället är botaniskt intressant. Söderåsen, urbergshorst i nordvästra Skåne, cirka 30 km lång, 212 meter över havet. Är till stor del täckt av lövskog, framför allt bok. Rik på natursköna djupa dalgångar utformade under istiden, mest kända är Skäralid och Nackarpsdalen. Färnebofjärden ligger vid Dalälven, söder om Österfärnebo och Gysinge, på gränsen mellan Uppland och Gästrikland. En mindre del ligger i Dalarna och Västmanland. Norrlands sydligaste punkt ligger i området. Areal 10 100 hektar, varav 4 110 hektar vattenområde. Inrättad 1998. Sevärdheter: Det rika fågellivet samt speciella miljöer som älvängar, översvämningsmark, gammelskog och forsar. Utsiktstorn i Skekarsbo. Området är även känt för sin rikedom på mygg, sommartid. Djurö skärgård. Naturreservatet består av en isolerad ögrupp mitt ute i Vänern. Ett fyrtiotal öar och skär. Rikt fågelliv. Ett antal dovhjortar, som inplanterades på de största av öarna, håller den tidigare hävdade marken öppen. En del av skärgården har tillträdesförbud 1 april - 31 juli till skydd för fågellivet. |
Nyare artikel: 2008-06-07 Hemma i Årrenjarka
Äldre artikel: 2008-06-07 I tacksamt minne bevarad