På Ryssgården utanför Slussens T-banestation i kungliga huvudstaden står ett antal kioskvagns- och ståndägare och säljer produkter av allehanda slag till köpvilliga genuina och inplanterade 08-or, turister samt andra av Stockholms myllrande population. En av säljarna heter Ulf Bergdahl. Han är en same från Saarivuoma sameby norr om Torne träsk. Egentligen skulle han bli renskötare och ta hand om sin mors (född Labba) renar men benvärk p g a köld satte stopp för den verksamheten. Han utbildade sig till ekonom istället och jobbade som sådan i många år. Men den samiska kulturen blev honom övermäktig och nu står han där på Slussen bredvid en strömmingsvagn och Stadsmuseet. Ulf säljer maträtter som är tillagade på produkter från Labba-renarna högt uppe i norr. Han kallar rätterna för "samisk-slow-food" – det blir liksom mer "globalt" på så sätt.

Storsäljaren heter suovas, som Ulf tillagar på renens innanlår sedan det saltats i 3-4 dagar och rökts i en rökkåta enligt traditionen. Som tilltugg serveras kokt potatis, champinjon- och kantarellsås, svartvinbärsgelé och sallad. Man får mos om man så vill, men definitivt inte pommes frites. Läsk är också bannlyst, däremot erbjuder han bärdryck, lättöl eller vatten. Trots benämningen slow-food så är tillagningsproceduren väldigt snabb. Det möra köttet bräcks på en häll, "snabbt som ögat".

Ulf ser gärna att Ryssgården blir ett mattorg där man också kan köpa pitepalt, kroppkakor, kalops, isterband m fl läckerheter vid sidan av suovas, renskav, torkat renkött och strömming. En mer extrem samisk raritet är rökt renhjärta (finfibrigt och mycket mört) – för den som ser måltiden som en hjärtesak. Att torkat renkött är överlägset bättre än både chips och tuggummi intygar

Nils-Ivar