2005-01-31

Text: KvikkÅrreNytts redaktion

1605-2005

När Karl IX år 1605 beslutade om en marknad i Jokkmokk så var orsaken att samerna skulle kunna beskattas och kristnas. Marknaden har sedan dess etablerats som en mötesplats för urbefolkningen i norr och svenskar från hela landet. När man frågar Lars Anders Baer, styrelseordförande i Sametinget om hans åsikt, blir svaret att han ser marknaden som 400 år av svenskhet i det samiska området, en slags indikator på förhållandet mellan de båda folkslagen. Den har också varit meningsfull för den samiska kulturresningen ända sedan 70-talet. Pendeln har svängt, samerna är nu mer respekterade än förr. Till invigningen av jubileumsmarknaden i övermorgon, den 2 februari, kommer bl a nuvarande sameministern, Ann-Christin Nyqvist, och kungaparet. På senare år har arrangemanget utnyttjats för demonstrationer t ex mot rovdjurspolitiken och planerad utbyggnad av vattenkraften. Och på 70-talet ledde protesterna mot Vattenfall till att samerna ställde in den traditionella renrajden genom marknadsområdet, vilket slog hårt mot marknadens själ eftersom de samiska inslagen är så centrala för marknaden. Det märks också i medierna vars bildmaterial till mer än hälften har samisk anknytning. Men i det stora hela så domineras marknaden av icke-samisk verksamhet. Av ca 500 marknadsstånd kan 100-talet sägas knyta an till samisk kultur. Av de omkring 45.000 besökarna (många långväga) 2004 var de allra flesta icke-samer. Men visst är det tältkåtor, högtidsklädda samer och doften av renkött och eld som präglar tillställningen. De tre marknadsdagarna ligger alltid i den första veckan i februari. Då förvandlas Jokkmokk till en festivalplats, och de 3.000 invånarna får ägna sig åt de bestyr som det innebär. Temperaturen inverkar som regel på tillströmningen av besökare. Minus 5-10 grader betyder mycket folk, men 1994 när kvicksilvret kröp ner till 30 grader kom det mindre än 20.000. Enligt Robert Pettersson vid turismforskningsinstitutet Etour, som har forskat och doktorerat i ämnet, har marknaden genomgått tre faser. Den första och längsta fasen koncentrerades kring handeln. När den mattades p g a konkurrens från andra håll satsade kommunen och några privata eldsjälar på nästa fas – renrajden och andra utpräglat samiska inslag. Och nu lockar man med hundspann, ballongflygning, älgsafari och mat i en tredje fas. I anslutning till vintermarknaden firar man också den samiska nationaldagen som infaller den 6 februari. (Källa TT)