Det samiska samhället

Samerna har under lång tid bebott de norra delarna av Skandinavien och Kolahalvön. En fråga som ofta ställs är: varifrån kommer samerna? Det svar som vi idag kan ge är att samernas förfäder finns bland de jakt- och fångstfolk som under förhistorisk tid lever på Nordkalotten.

Idag lever samerna i fyra länder: Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Samerna är en etnisk minoritet och ursprungsfolk i dessa länder. Det samiska kärnområdet, idag kallat Sápmi, sträcker sig från Idre i Dalarna i söder till Kolahalvön i Ryssland i öster.

Samernas antal uppskattas till 50 000 – 75 000, varav 15 000 – 20 000 i Sverige, 30 000 – 50 000 i Norge, 4 000 – 5 000 i Finland och ca 2 000 i Ryssland. Under de senaste decennierna har utflyttningen från det samiska kärnområdet varit omfattande, vilket medfört att det idag bor många samer utanför området. Omkring 20 % av Sveriges samer bor utanför Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län.

Ursprungligen levde samerna som fiskare och jägare. Innan den mer storskaliga renskötseln och rennomadismen successivt utvecklades under perioden mellan 1500- och 1700-talen, bedrevs renskötseln småskaligt i kombination med jakt och fiske. Idag lever endast ca 10 % av samerna i Sverige av renskötsel (mellan 2 300 och 2 700 personer), men renskötseln betraktas som en fundamental del av den samiska kulturen och får enligt svensk lag endast bedrivas av samer.

Innan den samiska kulturen införlivades i det svenska samhället, levde samerna i små enheter (sijddor) med begränsat samarbete emellan sig och utan någon samlande institution eller symbol. Trots detta har samerna behållit en stark etnisk identitet, trots att man redan för flera hundra år sedan formellt integrerades i den sociala strukturen i respektive land.

Från 1950-talet har det samiska samhället genomgått en revolutionerande utveckling: på bara några decennier har den spridda samiska befolkningen utvecklat en kollektiv självkännedom, ett sammanhållande nätverk och en etnopolitisk samhörighet. Idag betraktar sig samerna som ett folk med gemensamt ursprung. Det område som samer bebor och traditionellt har bebott betraktas som en samisk nation och kallas Sápmi. I var och en av de nordiska länderna finns idag samiska parlament, som ska öka samisk medverkan och inflytande i den demokratiska processen.

Samernas erfarenhet är inte annorlunda än många andra folkgruppers som idag lever inom olika nationalstaters gränser. Det är svårt att peka på ett första tillfälle när kontakten mellan den framväxande nationalstaten och ursprungsfolket skedde. Samer och skandinaver har haft kontakt och utbyte med varandra under lång tid. Jämfört med andra ursprungsfolk har samerna idag en stark ställning.

Sverige är en demokratisk stat med grundläggande mänskliga rättigheter. Samerna har samma rättigheter som den övriga befolkningen i Sverige och bebor fortfarande de områden som man traditionellt nyttjat, även om markerna för de traditionella näringarna krymper, pga. råvaruutvinning, industrialisering och annat nyttjande.

Däremot möter samerna svårigheter som ett minoritetsfolk i ett majoritetssamhälle. På strukturell nivå har samernas rättsliga ställning genom historien försvagats och möjligheterna att påverka sin livssituation har alltmer beskurits.

Vem är same?

Vem är då same? Det finns egentligen ingen definition av vem som är same. Same är först och främst den som själv identifierar sig som same.

Sametingslagen (SFS 1992:1433) som bland annat reglerar Sametingets uppgifter och vilka som kan tas med i röstlängden till sametingsvalen och som därmed är valbara till Sametinget och dess olika organ definierar samebegreppet enligt följande:

"Med same avses i denna lag den som anser sig vara same och

1.    gör det sannolikt att han har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller

2.    gör sannolikt att någon av hans föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller

3.    har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängden till Sametinget."

Här anges både subjektiva och objektiva kriterier för vem som är same. Till subjektiva kriterier räknas en persons uppfattning om sig själv, enligt en sådan definition räknas som samer de personer som själva anger sig göra det.