Text och foto: Stefan Sollfors
Upplevt under Andra chansen
Ur en nybörjarpaparazzis synvinkel
Det har varit en hektisk vecka i Nyköping. Cirkusen har kommit till stan. Och vi blev alla som fångade av den stormvind som svepte fram. Bortsett från själva Melodifestivalkvällen så hade det ordnats en del jippon på torget under veckan, som uppträdanden, världsrekordförsök, tävlingar mm. Jag besökte inte allting, men en torsdagskväll kunde jag inte låta bli att gå dit. |
 |
Man visade upp artister. Här är Uno och Irma som säger hej till publiken. |
 |
Fast kvällens stora jippo (för mig) var inte att fara på kändisspaning. Nä, en jobbarkompis ställde upp i världsrekordförsöket att äta en pizza på tid. Här sitter han, Jonas, till höger i bild. Övervakad av Richard Herrey, veckans lekledare och konferencier. |
 |
När världsrekordtiden, 2 minuter och 19 sekunder, tror jag det var, hade gått ut så suckade deltagarna som hade kommit ca halvvägs. Det korades dock en vinnare. Här är den värdige Nyköpingsmästaren. |
 |
Nästa uppträdande var från boksignerarna Malin och David Watson, kända från fjolårets "Lets Dance". Malin var extra duktig. Jag tror hon lyckades använda fyra olika klänningar på tre dansnummer! |
 |
Sen väntade vi in artisterna med följe som kom i en lååång vit limousin till välkomstmiddagen i Stadshuset. Alla hade förstås inte plats i samma limousin, utan den fick köra skytteltrafik fram och tillbaka till hotellet. |
 |
Sonja Aldén kliver ur limousinen till publikens jubel och paparazzifotografernas smatter. |
 |
När alla hade kommit in fortsatte showen med en eldfajt som uppvärmning inför kvällens världsrekordförsök. |
 |
Jodå! Det blev ett nytt världsrekord till Guinnes rekordbok! Här lyckas Jens Palmkvist med bedriften att släcka 61 småfacklor med munnen på en minut. För er som undrar kan jag avslöja att tungan var svart efteråt. |
 |
Som de flesta hört, så hade Andra chansen varit ofina nog att slänga ut regionens stolthet – Nyköpings Hockey – ur ishallen inför sitt play-off 2. Ishallen var också ombyggd. Plexiglaset var borta, blått tyg över sargen och röd matta på ståplats, som nu blev sittplats. |
 |
Uppträdandena började en timme innan TV-sändningen. De som satt på "isen" hade fått varsin färgglad ballong. De fick förstås blåsa upp den själva. Sen fick de öva några gånger på att skrika och vifta. Man skulle skrika och vifta med ballongerna varje gång TV-sändningen bytte från ett inspelat inslag till direktsändning från ishallen. |
 |
Lekledaren Luuk kom in i sin morgonrock innan sändning och förklarade lite vad som skulle hända. |
 |
Showen startade. Elin Lanto i strålkastarljuset. |
 |
Jimmy Jansson hade beundrare högst upp på ståplatsläktaren. Och som traditionen är på den läktaren har man med sig stora banderoller, plakat mm. |
 |
Och här kom Jimmy ner för den färgglada trappan och sjöng om sin A-Amanda. |
 |
Det märktes att detta inte var en konsert utan en ren TV-produktion. Kameror överallt som delvis skymde sikten. Artisterna tittade in i kamerorna och struntade i publiken som i stort sett fick vara statister i produktionen. Här är Luuk med en Kamera. |
 |
Den gamle uven flirtar med en av kamerorna som hängde i stora, rörliga kranar. |
 |
När det var hans tur så flög han verkligen fram för kung och fosterland! Jag blev lite förvånad att han blev utröstad, eftersom han fick överlägset mest jubel av alla. Troligen hade alla Magnus Uggla-fans tagit sig till arenan för att se honom. Men eftersom vi hade blivit ombedda att stänga av våra mobiltelefoner för att inte störa sändningen så kunde ju inte de rösta... |
 |
Så här såg det ut när folk viftade med ballongerna under sändningen. Om man inte viftade i tid vinkade en SVT-kille åt publiken att börja vifta. |
 |
Nanne Grönwall sjöng, stampade och klättrade allt vad hon kunde, men gick inte vidare trots det. |
 |
När alla hade sjungit och vinnarna skulle koras fick först en handfull utvalda fotografer ta plats innan de slutligen släppte på den stora skocken med paparazzis. |
 |
Till slut korades segrarna som gick vidare till finalen i Globen, Sonja Aldén och Sanna Nielsen. Grattis, det var ni värda! |
 |
Ni har säkert sett segerfoton i t.ex. kvällspressen. Så här såg det ut när fotona togs. |
 |
Hotel Kompaniet hade fått uppgiften att ta hand om artisterna, både inkvartering och efterfesten. Här är det stora partytältet man hade satt upp. Komplett med bord, stolar, disco, barer och ett par-tre hundra fotografer, journalister och annat mediefolk. Konstigt (?) nog så var det inga nyfikna som stod och tittade in genom plastfönstrena i tältet, trots att det finns en gångväg alldeles bredvid. |
 |
Egentligen är jag ju ingen äkta paparazzifotograf, utan är bättre på spindlar och sport. Men när man nu var speciellt inbjuden så kunde man ju inte tacka nej. Här märktes orutinen. När de två finalisterna kom till festen var jag för sen i startgroparna och fick ta lite kort på resten av fotografflocken igen... |
 |
...men skam den som ger sig. Jag arbetade mig in i banan och kom halvvägs runt muren när de fick upp skumpan. |
 |
Alla fotografer pockade på uppmärksamhet – "Här är jag, här är jag!", ropade en del. Andra ropade tjejernas namn. Men rutinerade som artisterna var tittade de en halvsekund in i varje kamera så att alla som fotade med fick några bilder var. Och till slut, ögonkontakt med de glada finalisterna Sanna och Sonja! |
 |
Artisterna var väldigt duktiga på att le in i kameran. Övning ger färdighet. Två trevliga tjejer i Jessica Andersson och Nanne Grönwall. |
 |
Den ende av artisterna jag inte lyckades fota på efterfesten var Magnus Uggla. Han hade både hunnit komma och gå innan jag kom dit. Men det fanns många andra kändisar också. Här ser vi "Babsan" som visar magen. Inte sin egen, men ändå. |
| Det var allt! Tack och hej, Leverpastej! |
Nyare artikel: 2007-06-02 Restaurering av Näveån
Äldre artikel: 2007-02-02 Upplevt i Gästabudsbollen
Ful design — vem bryr sig?