Dumpokjauratj och stenåldern

"Människan, elden och landskapet" heter ett projekt, kring vilket Silvermuseet i Arjeplog, SLU i Umeå och Umeå universitet med stöd av Riksbankens Jubileumsfond har genomfört åren 1999-2003. Resultatet tyder på att de första människorna som slog sig ner i norra Norrland kom norrifrån. Dessa bosättare levde inte bara på vilt och fisk, utan även växter och rötter. Forskarna har funnit ett 50-tal boplatser från äldre stenålder. Den äldsta ligger vid sjön Dumpokjauratj, på en liten holme omgiven av myrmark. Arkeologerna har funnit eldstäder och kokgropar, stenredskap samt rester efter redskapstillverkning. Kokgroparna liknar de som nordamerikanska indianer använt för att bereda växter till mat. Att samerna använt/använder tallens innerbark som näringstillskott är tidigare känt. Det mesta tyder på att två familjer har slagit sig ned vid den forntida sjön. Redskapen vittnar om fullfjädrad teknik för att bearbeta bergarter. Ben från ren, bäver och fisk skvallrar om vad de åt. Då, för cirka 10.000 år sedan var här en annan vegetation. Humle, och havtorn t ex. I samband med utbyggnaden av vattenkraften på 1950- och 60-talet fann man många bronsåldersboplatser längs de norrländska älvarna. Men boplatser från den äldsta stenåldern saknades nästan helt. Genom att rekonstruera gamla strandlinjer har sådana hittats av forskarna. Fynd och dateringar har gjorts, som visar att människor slagit sig ned i inlandet väldigt snabbt efter ishavssmältningen. Istiden kan alltså komma att knuffas tillbaka i tiden genom fynden vid Dumpokjauratj.