Ingela Hagfalk

Redaktionsinledning: Ingela Hagfalk rapporterar själv om sin skidorientering. Hennes rapporter har samlats i denna artikel med den äldsta rapporten överst. Börja gärna med att läsa artikeln som presenterar Ingela.

Foto av Hjalmar Granath om inget annat anges.

2006-01-05

Nu har tävlingssäsongen börjat samtidigt som skolan har satt igång igen efter juluppehållet. Jag tänker dock börja med en kort sammanfattning av hösten efter den senaste artikeln. Vecka 44 skulle vi åka iväg till Bruksvallarna på träningsläger men det var för dåligt med snö så lägret blev först uppskjutet två gånger innan det blev inställt. Vi åkte sedan upp torsdag-söndag två veckor senare när det hade kommit tillräckligt med snö för att kunna åka på rullskidbanan. På lördagen snöade det hela dagen men söndagen var perfekt för skidåkning på fjället. Synd bara att vi var tvungna att åka hem då när det var strålande solsken och massor av snö på fjället!

Den första tävlingen i skidorientering var i Idre den 10-11/12. Jag gjorde en miss på slutet på lördagen när en tidigare landslagsåkare kom ifatt mig och jag hängde på utan att veta exakt var jag var. Det är svårare att läsa in sig i skidorientering om du tappar bort dig helt än i vanlig orientering. I skidorientering är allt täckt av snö (förhoppningsvis!), då har man bara alla korsningar och höjderna att läsa in sig på. På söndagen gick det bättre i åkningen men jag gjorde några småmissar och jag fick vända för att jag åkte in på fel spår. Det märks inte att man tappar så mycket tid om man vänder direkt när man har kört in på fel spår men det märktes när en landslagsåkare körde om mig när jag hade kört in på fel spår vid ett tillfälle.

Helgen innan tävlingarna i Idre åkte jag två längdtävlingar i Idre för att få ett bra fartpass inför skidorienteringstävlingarna. Fristilstävlingen gick bra men det märktes att man inte hade åkt så många fartpass i kall luft då jag blev väldigt hostig på kvällen. Tekniken i klassiskt var inte så bra ännu då jag bara hade åkt två klassiska träningspass på snö tidigare i vinter.

Nästa tävling är i Grängesberg den 7-8/1. Då det inte är några stora tävlingar är det inte många landslagsåkare med utan fler åkare som inte brukar åka på tävlingar i vanliga fall. Det ska bli kul att se hur det går då.

2006-01-12

Nu har jag precis fått veta att helgens tävlingar i Venjan kommer att genomföras trots att det var plusgrader där i onsdags. Det ska bli kul att åka på ett nytt ställe och förhoppningsvis kunna följa upp söndagens tävling med ännu en bra tävling trots att jag är ensam i klassen på lördag.

Det syntes även på sträcktiderna där jag var snabbast till första kontrollen men sedan långt efter på alla andra sträckor. Jag hade åkt för mycket rakt på mot kontrollerna och inte läst på höjdkurvorna att det gick att åka runt bergen på bredspår.

Mot tvåan skulle jag ha åkt mer runt till höger om berget istället för rakt på. Till trean åkte jag ner för långt ut från kontrollen istället för att först klättra upp bakåt från kontrollen och därmed slippa några höjdkurvor. Till fyran skulle jag ha åkt söderut mot bredspåret istället för nerför ett berg och över ett annat på smalspår. Till femman kunde jag ha åkt österut från kontrollen och runt berget istället för över det. Till sexan gjorde jag ett bra vägval på bredspåret i början men sedan läste jag till fel kontroll, trean istället för sexan, och fick därmed en omväg på slutet. När jag åkte ner mot sjuan läste jag fel i första korsningen och kom ut på vägen. Då åkte jag runt istället för att åka tillbaka in bland smalspåren. När jag pratade med några kompisar efteråt sa de också att det var svårt att välja vägval, att de fick stanna länge och läsa vid kontrollerna.

Efter så här många dåliga vägval på en och samma tävling var jag revanschsugen på att åka bättre dagen efter vilket jag också gjorde. Jag stannade lite längre vid kontrollerna för att läsa in det bästa vägvalet istället för att bara åka iväg vilket lönade sig. Jag var bara ca 1,5 min efter Johanna på söndagen. Dagen innan var jag 13,5 min efter.

När man åker skidorientering och väljer vägval bör man titta på om det finns något bredspår man kan åka på eftersom det är tyngre att åka på smalspår. Därefter är det viktigt att kolla på höjdkurvorna. Om det är mycket nerför till en kontroll kan man välja smalspår men om det är uppför går det snabbare att åka runt på ett brett spår. Man försöker också att välja vägval där det är så få korsningar som möjligt för att inte behöva läsa in så många korsningar. Man försöker hela tiden att förenkla för sig själv så man kan hålla en hög fart under hela sträckan.

Något annat som är bra att öva upp är stämplingstekniken så man inte behöver stå stilla så många sekunder vid varje kontroll. I det andra elektroniska stämplingssystemet emit finns det kontroller där man bara behöver nudda skärmen med brickan som man stämplar med för att en stämpling ska registreras. Jag tycker inte riktigt om det systemet eftersom de brickorna är större och svårare att stämpla med när det inte är "stämplingsfritt". Jag har tappat en sån bricka i snön två gånger men hittat dem igen efter nästan en timme. Det var inte så kul när jag gjorde det på en tävling där det var masstart och vi var ett gäng som kom in samtidigt till sista kontrollen. De andra kunde spurta om de första platserna medan jag fick vända och leta efter brickan i snön.

Nu längtar jag till helgens tävlingar efter en vecka med bra träning trots mildväder. Förra veckan var jag lite snuvig och hade inte tränat något på nästan en vecka innan tävlingarna. Kanske var det därför jag blev så trött i kroppen och inte orkade åka speciellt fort på lördagen, men nu till helgen ska det gå bättre!

2006-02-03

Nu har det gått flera veckor sedan jag skrev men det har varit så mycket i skolan med sluttenta på höstterminens kurs och kursstart på vårens kurser att jag inte har haft tid. Nu har jag fått en lugn stund innan jag ska till Vansbro i morgon. Jag vet inte om jag kommer att bli själv i klassen igen som jag var i Mora, det är en till anmäld men hon vet inte om hon ska åka ännu. Som sagt så var jag själv i klassen i Mora både på lördagen och på söndagen. Jag försökte trots det att åka bra lopp med hög fart som ett träningspass. Jag gjorde en miss på lördagen då spåret slutade när jag skulle svänga höger. Det visade sig att jag hade åkt nästan tillbaka mot den kontroll jag kom ifrån. När jag vände mig om tyckte jag att jag kände igen en kontroll men jag var inte helt säker så jag åkte tillbaka dit och såg att det var den jag hade haft innan. Då var det bara att börja om från början på det vägval som jag hade tänkt åka. Det syntes på pulskurvan som jag förde in på träningsprogrammet på datorn att jag hade stått stilla ett tag under loppet, se min bild nedan.

Helgen efter var det bara DM-tävlingar i skidorientering runt om i Sverige så då valde jag att åka DM i längd hemma i Sörmland. Det var stafetter på lördagen och dubbel pursiut på söndagen då man byter skidor efter halva loppet. I stafetten gick jag ut som 4:a men lyckades åka om en åkare så vi i alla fall fick en bronsmedalj. Till de första två var det flera minuter. För två år sedan fick vi nöja oss med en fjärdeplats så det blev lite revansch i år. På söndagen var det bara jag och en till i klassen där min konkurrent bara åkte klassiskt och därför valde att inte byta skidor efter halva loppet. Jag bytte dock skidor men det var så kallt, nästa 20 minusgrader när vi startade, att det inte lönade sig att åka skate. Det gick fortare att staka i de klassiska spåren. Trots att jag inte kunde åka för fullt så blev det ännu ett DM-guld till prishyllan.

Förra helgen var det åter dags för nästa deltävling i Svenska SkidO-cupen. Den här gången uppe i Älvsbyn några mil söder om Boden. Resan dit blev en upplevelse när jag fick springa genom terminalen på Arlanda för att hinna med flyget. Tåget från Borlänge var över två timmar försenat pga ett rälsbrott mellan Hedemora och Avesta. Jag fick åka med ett annat tåg som gick en omväg via Falun och Storvik. Väl framme på plats hade jag gått om tid att ta igen skolarbete som jag missade under fredagen som jag var tvungen att vara ledig. På lördagens tävling gjorde jag ett misstag när jag svängde höger på ett bredspår för tidigt och fick åka en lång omväg på första slingan. Andra slingan gick dock bättre. På söndagen höll jag högre fart såg jag på pulsklockan efteråt och orienteringen stämde bra. Jag kan ha gjort ett lite sämre vägval på långsträckan men jag vet inte hur mycket jag kan ha tappat där, annars gick det bra. En av de bättre tävlingarna den här säsongen.

Nu ser jag fram emot Vansbros tävlingar som sista finslipning på tekniken inför SM kommande helg. Då jag kommer att ha mycket att göra i skolan de närmsta veckorna, eftersom jag läser mer än helfart, så vet jag inte när jag kommer att ha tid att skriva härnäst.

2006-03-13

Nu kan jag sammanfatta säsongen 2005-2006 eftersom jag hade de sista tävlingarna under helgen som gick i Långberget. Nästa helg är det dock SM i Östersund men jag ska på vinterutbildning med lärarprogrammet på högskolan så jag kan inte åka de tävlingarna. Jag kommer att befinna mig i Jämtland, men kan inte åka ifrån eftersom det ingår i kursen. Vi ska bl.a. gräva en bivack i snön och sova där samt gå en tredagars fjälltur till Sylarna, Blåhammaren och tillbaka till Storulvån som vi har som bas. Det ska bli spännande att testa bivackering då jag inte har gjort det tidigare, fjällturer har jag däremot gått nästan varje påsklov sen 10 år tillbaka.

Vansbros tävlingar genomfördes som planerat trots att det var på gränsen till att vara för kallt. För ungdomar är det -15° som gäller och för juniorer och seniorer -17°. På lördagen var det jag och en till i klassen. Hon kom dock ifatt mig och körde ifrån precis innan jag åkte åt fel håll när jag skulle ut på en myr.  

På söndagen skulle en kompis som bor på samma gata som mig åka med till tävlingen. Det började med att batteriet i bilen var för svagt då det hade varit -20° på natten så jag fick byta till reservbatteriet. När vi hade åkt ca 1 mil märkte jag att temperaturmätaren för motorn var under det röda fältet. När jag öppnade motorhuven hade glykolen frusit och slangen till kylaren hade lossnat så all glykol som hade tinat upp hade runnit ut. Det var bara att försöka fästa slangen och åka till nästa mack en mil längre bort. När vi kom till macken hade glykolen tinat upp men behållaren var tom så jag fick fylla på flera liter innan vi kunde åka vidare till tävlingen. Det blev stressigt att hinna till start, jag kom dit 2 minuter innan jag skulle starta och då hade jag inte värmt upp. Det gjorde dock inte så mycket eftersom jag var ensam i klassen. När jag stod stilla på macken hade jag blivit kall om fötterna och eftersom det blev så bråttom till start hade jag inte hunnit tina upp tårna innan jag skulle starta. Fortfarande idag känns det att ena stortån är lite bortdomnad, fast jag har känsel. Eftersom jag var ensam i klassen åkte jag lugnare än jag skulle ha gjort om det var flera. Jag försökte åka rätt och få ett bra teknikpass.    

Helgen efteråt var det SM i masstart som gick i Skålsjögården. Då åkte jag med en annan familj från Falun för att det inte skulle bli något strul med bilen. Det var fint väder när vi kom dit, men precis innan start började det snöa så man knappt såg någonting i utförsbackarna. Banan gick upp på ett berg och ner på baksidan innan det gick tillbaka över berget med en lång nerförsbacke mot målet. Jag var trött i kroppen och tappade mycket fart mot de bästa åkarna, orienteringen gick dock hyfsat.

Dagen efter SM var det bara stafett, så istället för att åka öppen klass hade jag bestämt mig veckan innan för att åka DM 30 km klassiskt i Ålberga. Jag kom tillbaka till Borlänge på lördagskvällen och åt mat innan jag satte mig i bilen och åkte ner i 3,5 timme. Ingen optimal uppladdning vilket märktes under loppet då jag inte kunde hålla så hög fart och bara blev 4:a. Det var också fuktig luft ute vilket gjorde att jag fick problem med astma under mitten av loppet. Efteråt fick jag hjälpa till att hålla i prisutdelningen eftersom det var min klubb som arrangerade. Jag fick 4 liter spolarvätska vilket behövdes då allt hade tagit slut några dagar tidigare när vindrutetorkarna hakade upp sig och spolarvätskan inte slutade spruta förrän behållaren var slut. Efter tävlingen åkte vi hem till en granne som mekar med gamla bilar för att hitta felet, vilket tog ett par timmar. Därefter skulle pappa byta däck på bilen, så det blev flera ärenden uträttade under den korta tiden jag var nere i Ålberga. Jag behövde som tur var inte åka tillbaka till skolan i Falun förrän på måndag morgon, eftersom jag hade eget arbete under förmiddagen.

De följande två veckorna var det inga skidorienteringstävlingar, så jag åkte skidor lugnt istället de dagar jag inte hade träning inför vår dansshow som vi satte upp på högskolan v.8. Det blev inte så mycket tid över till skidåkning eftersom showen tog mycket tid, men det var det värt för att få visa upp en bra show. Jag kommer att få den på DVD som minne samt musiken och dokumentationen av alla nummer som var med.

Efter att ha kollat upp att det inte var något fel på blodvärdena eftersom jag har känt mig så trött hela säsongen bestämde jag mig för att åka Tjejvasan. Det blev ett snabbt lopp med kanonföre. Jag åkte 23 minuter bättre än förra året vilket blev ny rekordtid för mig. Jag tyckte att det gick bra i 2 mil, men efter Eldris tappade jag kraft i stakningen. Det syntes också på placeringarna då jag hade tagit in någon placering mellan Hökberg och Eldris, men tappade tio platser sista milen. Mamma åkte också och tyckte att det gick så bra att hon ville åka världscupen för damer som gick på lördagen. Jag hade fått inbjudan till den men ville inte åka eftersom jag inte hade tränat tillräckligt mycket klassiskt under vintern. Jag var med upp till starten och tittade på den, sedan tränade jag på spåren efter att starten hade gått innan jag tog bilen ner till Mora och plockade upp mamma.

Inför de sista tävlingarna i Långberget ville jag åka bra för att få en positiv känsla inför nästa säsong. Förra året stämplade jag fel på sista tävlingen när jag inte läste kodsiffrorna ordentligt. I Långberget fick de inte göra så många smalspår eftersom det var ett naturreservat, därför var det 90 % breda spår och lätt orientering. Jag gjorde ett dumt vägval på lördagen, men på söndagen åkte jag helt rätt. Jag hade dock lite för låg fart för att kunna matcha de bästa, men jag är ändå nöjd eftersom det var så jämnt i klassen bakom Erica och Stina som var en kvart före oss andra på lördagen.    

(Arkivbild)

När jag tittar tillbaka på säsongen så har det bara varit några få tävlingar som jag är nöjd med. Jag har missat för mycket i orienteringen och har inte orkat åka tillräckligt fort. Jag tappade mycket träning under hösten och vintern pga. skolarbete och har inte kunnat ta igen det under säsongen. Nu ser jag fram emot att få en bra sommar och höst med mer träning för att kunna vara bättre till nästa år.

2006-04-01

Tack vare den fina vintern så blev det två tävlingar till. Jag hade lagom kommit hem från vinterutbildningen med högskolan där vi grävde bivacker i snön som vi sov i samt gick på tur, när jag åkte hem till Ålberga och var med och arrangerade en pröva-på-tävling i skidorientering på Dambroängen. Vädret var strålande och deltagarna var nöjda. Det var många ungdomar och även vuxna som provade för första gången. Tidpunkten kunde inte vara bättre vald. Redan samma eftermiddag började snön smälta utanför huset och dagen efter regnade det.

På måndagen dagen efter hade jag anmält mig till en skidorienteringstävling som Kvarnsvedens OK i Borlänge arrangerade. På morgonen snöade det, men det övergick i regn på eftermiddagen och kvällen. Det var riktigt blött och tungt att åka men jag är ändå nöjd med orienteringen. Jag fick dock ge mig för en landslagsledare som hade gått ner till D21 för att det inte var några andra äldre damer med.

När det regnade i måndags trodde man att vintern var över, men sen på onsdagen blev det kallt igen och snöade en decimeter. För några veckor sedan gick det bra att springa på skaren i skogen, men nu är det snöpulsning i 40-50 cm djup snö som gäller om man ska ut och springa inför orienteringssäsongen som börjar nästa helg. Den här helgen är det dock lugnt eftersom tävlingarna är inställda pga för mycket snö i skogarna. Det gör inte mig någonting, nu har jag en vecka till på mig att öva upp löpmusklerna som har fått vila i vinter.