Bilden visar en ikon som illustrerar funktionen att flytta knappar
Kåserier
 
 

 
2005-06-01

Text och foto: Hjalmar Granath

Klotter vs Graffiti

I mitt tycke ska man hålla isär begreppen graffiti och klotter. Min subjektiva gränsdragning - grovt beskriven - är att man målar graffiti och skriver klotter. Resultatet av graffiti är ofta värd viss beundran medan klotter aldrig ser bra ut för någon annan än de inblandade. Rätt placerad graffiti kan betraktas som konst medan klotter alltid är skadegörelse.

Det är väl allmänt känt att Betonggalan, som NU arrangerade för två veckor sedan, hjälper till att finansiera en laglig graffitivägg. Ordet Fritt i SN har varit både för och emot en sådan vägg. Vissa anser att man inte ska satsa på en betongvägg förrän de aktiva lovar att motarbeta klotter. Själv undrar jag hur konstnärerna ska kunna vara poliser också, jag hoppas istället att en graffitivägg ska medföra att klottret minskar självmant.

 

Risken finns att klottret inte minskar av att en graffitivägg uppförs. Jag hoppas dock på att väggen har en dragningskraft som gör att de flesta klottrarna övergår till graffiti istället. Om så inte skulle bli fallet så gör väggen ändå nytta, den ger ju de seriösa möjlighet att utöva sin konstnärlighet på ett lagligt sätt.

 

Väggens dragningskraft kommer att bero på dess placering. Jag ser ingen anledning till varför den ska ha en undanskymd plats långt från platser som många vistas på. Med rätt placering kan den även fungera som en turistattraktion. Formen har också betydelse. Tänk er väggen i form av en labyrint placerad intill en hög byggnad i närheten av en välbesökt plats. Då exponeras den för både invånare och besökare, aktiviteter kan beskådas samlat ovanifrån samt nöjet ökar (tack vare formen) att gå omkring och titta på målningarna. Graffiti kan bli en del i större evenemang och man kan vara relativt oberoende av vädret tack vare att en labyrintvägg är lättare att täcka över med regnskydd och är mindre känslig för vind.

 

Inget klotter får nåd av mig. Även om det "bara" är signaturer på små elskåp så brukar det fångas upp av det undermedvetna genom ögonvrån. Det ger samma känsla som när det är nerskräpat. Man trivs inte. Om det är klottrat på en färsk och/eller ömtålig yta – som på en nybyggd eller nyrenoverad fastighet med putsad fasad – då blir man förbannad. Det spelar ingen roll vem som äger fastigheten. Antingen hyresgästen, skattebetalaren eller konsumenten får betala i slutänden. Dessutom kan man sällan återställa till ursprungligt skick. Oftast blir det ärr eller fläckar kvar. Som syns och irriterar och därmed drar ner på trivselfaktorn även i fortsättningen.

Felplacerad graffiti får inte heller nåd. Platserna ska vara sanktionerade. Dessutom behöver graffiti uppta stora, helst hela ytor för att komma till sin rätt. Då kan det vara njutbart.

 

När jag började tänka på att skriva om detta fick jag infallet att se mig omkring i staden för att kolla hur utbrett klotter och graffiti är i Nyköping. Jag for omkring på tvåhjulingen i en timme och spanade ovetenskapligt. Utan att ha frågat kommunen eller någon annan sakkunnig inom området så vågar jag mig på ett antal kommentarer.
 
Elnätstationer är populära för både klotter och graffiti. De byggnaderna brukar se så här tråkiga ut (i dubbel bemärkelse). Kommunen har sanerat några med lyckat resultat. Men de får inte vara ifred efter saneringen. Det är ställningskrig på vissa ställen.
 
Det finns klotter på ruskigt många elskåp. I det här fallet är det mer än skriven text (vilket är ovanligt för att vara på ett elskåp), men det ser inte ut att vara målat med vedertagna graffitimetoder.
 
Är det hänsynsfullt att klottra på enbart baksidan av industriområdets informationstavla? Svara inte, för jag vet inte om det har varit klotter på dess framsida tidigare. Förresten är det ändå ingen ursäkt, uppenbarligen syns ju det fula klottret alltför väl från det här hållet.
 
Jag hade förväntat mig mycket klotter på garagelängor. Det här var faktiskt den enda längan med klotter som jag såg på min runda. Antagligen hade kommunen hunnit åtgärda på andra längor.
 
Många besökares första intryck, med andra ord hur det ser ut vid en infart. För övrigt såg infarterna bra ut.
 
Som sagt, åtgärderna lyckas sällan dölja spåren helt. Typiskt är att det blir fula fläckar kvar. Suck, vad klottrandet suger!
 
Troligtvis stadens fulaste vägg. Som har fått se ut så här länge, trots att den ligger vid innerstadens ringväg. Den här väggen är tråkig i sig och är dessutom fuktskadad och full av klotter. Varför är den inte åtgärdad? De som bor mittemot måste vara dödströtta på den. Att den sedan behöver bli mindre tråkig är en annan historia.
 
När man åker tåg genom städer brukar man se mycket klotter och graffiti. Vid stationen noterade jag bara bakingången. Där var det ungefär lika mycket av båda sorterna. Graffitin ser ganska ordnad ut, men klottret är bedrövligt. Hoppas att de som passerar i tåg inte ser det som är på glasväggarna och att turister går åt rätt håll, dvs åt andra hållet genom huvudingången.
 
Sedan kollade jag på ett par fastigheter som ligger nära järnvägen. Spår efter graffiti syns på några garagedörrar. Närmare privat garage än så här kommer man nog inte. Himla trist för de drabbade. Troligtvis syns det dock inte så mycket på håll. Förutom stationens bakingång (förra bilden) var det kanske inte så farligt i Nyköping totalt sett. Passerande i tåg får nog ett jämförelsevis bra intryck.
 
Om platserna är undanskymda och den konstnärliga kvaliteten är någorlunda hög så kan man vara ganska tolerant. Under en stor bro på ena sidan och...
 
...på andra sidan. Den förra sidan håller inte måttet (mest pga inblandning av klotter). Det gör däremot denna vy.
 
Mot denna parkeringsplats (längs med ån) är det målat på hela höjden. Just att det är målat på hela höjden är att föredra. Så här har det sett ut länge på denna plats (jag ser platsen på väg från jobbet och numera såg det dessutom väderbitet ut). Man kan därför ana att platsen är sanktionerad.
 
Sannolikheten är hög att det är sanktionerat här. Var det inte sanktionerat innan kan det gärna få bli det retroaktivt.
 
Avslutningsbild på en gång- och cykelviadukt. Om platsen är sanktionerad och man fyller ut ytorna så tycker jag att man är rätt ute på såna här ställen. Ordna gärna kvalificeringstävlingar på den särskilda väggen och låt vinnarna måla utvalda viadukter. Sätt sedan upp små skyltar med målarnas namn och eventuella namn på motiven.
 

Sammanfattningsvis sågar jag allt som är klotter i min bemärkelse, det hör inte hemma ens på en laglig vägg. Graffiti tillhör kulturutbudet under rätt förutsättningar. Nyköping är inte förskonat från klotter och felplacerad graffiti, men det hanteras.

 

 


 
 
 

Nyare artikel: 2005-06-19 NXF

Äldre artikel: 2005-05-20 Betonggala



 
Ämnet tillhör eggelse (portalen)
 

Ful design — vem bryr sig?