Bilden visar en ikon som illustrerar funktionen att flytta knappar
     
     

     
    2016-04-27

    Text: Hjalmar Thulin

    Inkomstnivåer

    Pekka skrev för länge sedan om basinkomst. Till att börja med vill jag här tillägga min syn på basinkomstens nivå. Min åsikt är att man ska kunna leva på den utan alltför stor ansträngning. Med tanke på den livsstil som ändå krävs för att rädda klimatet så klarar man sig gott på en lägre inkomst än många tror. Jag tycker att Enhets modell (bruten länk bevarad, se nedan) är ordentligt tilltagen, de resonerar om en basinkomst på 10 000 kr per månad*. Det är den högsta basinkomst som jag har hört talas om. En förekommande invändning mot hög basinkomst är risken för att alltför många väljer att inte jobba alls. Jag har inte oroat mig för den risken, vilket framgår av min artikel om det annorlunda företaget. Intressen och instinkter gör att människan bidrar till samhället oavsett inkomstnivå. Det medges dock att det annorlunda företaget inte är bra på att städa. Det är en risk som har oroat även mig, att vissa nödvändiga yrken inte är tillräckligt attraktiva.

    Frågan är då om införandet av basinkomst (som man kan leva på) leder till konsekvensen att vissa nödvändiga arbetsuppgifter blir underbemannade. Förutom städpersonal blir det kanske brist på exempelvis sjuksköterskor och vårdbiträden. Särskilt med tanke på att basinkomsten gör att man får råd att utbilda sig mycket, utan att hamna i ekonomisk skuld, vilket leder till större strävan mot mer kvalificerade jobb.

    En följdfråga är om det finns föregångare (länder eller mindre regioner) som kan visa vad konsekvenserna blev där och fungera som bedömningsunderlag för svenska förhållanden. Kruxet är att antingen har det varit tidsbegränsade experiment (då beter sig inte folk realistiskt) eller så har basinkomsten varit alltför låg. Jag har alltså inte hittat tillräckligt bra bedömningsunderlag för den ovanstående konsekvensen. För övrigt har andra konsekvenser fått positiva utlåtanden, som när högt uppsatta politiker i Finland lyssnade på en rapport från Kanada.

    Dags att gissa vad som händer i nästa skede om vissa nödvändiga arbetsuppgifter blir underbemannade. Om tillgång och efterfrågan styr som vanligt så blir det antagligen höjda löner där underbemanning uppstår. Men hur mycket kan de lönerna höjas i förhållande till andra? Går det långt blir det ju omvänd lönesättning. I så fall skulle exempelvis sjuksköterskor och vårdbiträden kunna få högre lön än överläkarna!

    Ett alternativ skulle kunna vara att öka arbetsrotationen inom arbetsplatsen. Åtminstone inom arbetsplatsens olika områden, såsom kärnverksamhet respektive ekonomi. Men det går nog ändå inte att helt undvika uppdelningar som baseras på kompetensnivåer.

    Hur som helst så är jag numera inte orolig för detta, eftersom mitt resonemang har gjort mig mentalt förberedd på kräftgång via successiva förändringar. Jag känner därmed tillit för sådant tillvägagångssätt när det gäller basinkomst, och jag hoppas att majoriteten av svenska folket snart kan få samma känsla. Liknande resonemang har förts av Andreas Meijer som talesperson för Gröna partiet.

    *) Senare ändrade Enhet sin benämning till Medborgarandel, och följande formulering i partiprogrammet angavs i stället för belopp: "motsvara ett existensminimum som täcker alla de mest elementära levnadsomkostnaderna".

     


    Bruten länk bevarad

    Enhets modell: http://enhet.se/basinkomst/modell_b

    PS Zooma in för att läsa texten. DS

     

    Bilden visar ett skärmklipp som beskriver en basinkomstmodell.
     
     
    Huvudsidans artiklar
     

    Här används Hjapportal — Hjalmars rapportal — portal för rapporter